Så rider United Bankers förnybara energifond på datacentervågen

Energimarknaden 29 september 2026

Karl-Johan Byttner

Staffan Söderholm, portföljförvaltare på United Bankers-fonden UB Renewable Energy tillsammans med Tapio Nuotio, har på drygt tre år fått fonden att växa från 0 till 85 miljoner euro. Målet är att nu mångdubbla det förvaltade kapitalet. Framgångsreceptet bygger bland annat på att ta rygg på den stekheta datacenterfrågan, där fonden ser kärnkraft som kompletterande energikällor till huvudfokuset förnybar energi.

On location. Staffan Söderholm, portföljförvaltare på United Bankers-fonden UB Renewable Energy på plats vid en vindkraftspark i Finland. Foto: Pressbild

”United Bankers är med cirka 150.000 hektar Finlands fjärde största privata skogsägare, vi har cirka 200 anställda och förvaltar totalt 5,8 miljarder euro fördelat över drygt 38 fonder, varav jag och Tapio Nuotio är portföljförvaltare för en av dessa, UB Renewable Energy”, säger Staffan Söderholm, när vi träffar honom vid kapitalförvaltarens Sverigekontor en bra bit bort från Stureplan på Birger Jarlsgatan.

Efter studier vid prestigefulla Hanken i Helsingfors blev han entreprenör. På frågan om han som anställd saknar den frihet som entreprenörslivet innebär svarar han:
”Nej, för det handlade om en kombination av ett intresse för vår profil och bakgrund från deras sida samtidigt som vi fick fantastiska friheter att bygga upp fonden som jag ville. Så det är ett fritt arbete där jag samtidigt får allt stöd som jag behöver från United Bankers olika enheter.”

På frågan om den röda tråden i karriären svarar han:
”Hållbarhetssynvinkeln med fokus på energiförsörjning samt säkerhetsfrågor kopplat till det.”

Han berättar att United Bankers, som stor skogsägare, har möjliggjort för UB Renewable Energy att utveckla förnybar energi i olika projekt, främst i Finland, och därigenom skapat synergieffekter med kapitalförvaltarens skogsfonder.

Staffan Söderholm tror att renodlade ESG-investeringar finns kvar även i framtiden, även om Donald Trump har drivit ett korståg mot ESG.

Inte minst eftersom närbesläktade frågor som energiförsörjning är på stark frammarsch, drivet av AI-utvecklingen och behovet av datacentraler.

Han uppger att även om en sökning via exempelvis AI-tjänsten ChatGTP eller Perplexity kräver långt mer energi än vad en Google-sökning en gång i tiden gjorde, är det framför allt den stora inlärning som AI behöver för att utvecklas som drar – och väntas fortsätta att dra – enorma energibehov.

”Hela frågan om AI-racet handlar om att företag inte vill riskera att hamna efter andra företag, men även om en rädsla för att inte hamna efter Kina i AI-utvecklingen.”

Han uppger att historiskt har Finland importerat 15-20 procent av sitt elbehov från Sverige och Ryssland och samtidigt fungerat som en elkorridor för Baltikum.

Men nu råder andra tider där elförbrukningen i både Sverige och Finland ökar explosionsartat just nu.

I Finlands fall har kurvorna inte haft en så stor ökning på tiotals år.

Den bakomliggande orsaken stavas såklart AI.

Som exempel pekar Staffan Söderholm på att Google har träffat ett 22-årigt avtal med Fortum om att köpa cirka hälften av all elproduktion från kärnkraftverket i Lovisa.

Ett kärnkraftverk där varje reaktor genererar cirka 507 MW, enligt Staffan Söderholm.

På frågan om risken för härdsmälta i nya generationens kärnkraftverk svarar han:

”Det vi talar om i Lovisa-fallet handlar inte om en ny generations kärnkraftverk, utan PWR (Pressurized Water Reactor), reaktorer som är tidstestade och byggda på slutet av 1970-talet.”

Trots det utesluter inte United Bankers kärnkraft i energimixen.

Men förnybar energi som sol och vind är i fokus. Däremot inte vatten, eftersom det råder brist på möjligheter att bygga ny vattenkraft trots att Finland brukar kallas de tusen sjöarnas land.

”Vi tror att kärnkraft i kombination med förnybart är en mycket bra kombination framgent. Vi har heller inget emot fusionsenergi, men jag saknar ordentlig kunskap om den biten och har heller inget mandat att investera i just den energiformen.”

Fondens huvudscenario är att fler datacentraler driver ökad efterfrågan på förnybar energi.

En viktig orsak är att närproducerad el eftersträvas för att minska beroendet av utländska leveranser.

Det innebär, enligt Staffan Söderholm, ett starkt fokus i Finland på att bygga ut vindkraft och solenergi, eftersom energislagen kompletterar varandra.

Han menar också att spridning i placeringen är viktig: ju större geografisk spridning, desto större chans att det blåser på ett ställe medan solen skiner på ett annat.

Rörande Finlands stamnät arbetar fonden utifrån två scenarier. Det ena är att stamnätsoperatören Fingrid bygger ut enligt överenskomna kontrakt och delar av de som är i förhandlingsprocesser. Det andra är att Finland lyckas locka till sig ytterligare energiintensiv industri.

”Exempelvis när en stor stålfabrik i Norra Finland konverteras till grön stålproduktion så skulle elförbrukningen kunna uppgå till 9-10TWh årligen”

Därutöver räknar fonden med att exempelvis kemiindustrin kan börja använda mer vätgas.

”Fingrid har motsvarande 85 TWh per år i förbrukning just nu och den siffran väntas landa på intervallet 103-123 TWh år 2030 och därefter i intervallet 104-159 TWh från 2035.”

Han uppger att fondens syn är att vätgasen ännu inte är mogen och att det är svårt att veta i vilken skala den kan byggas ut.
”Men man får samtidigt komma ihåg att vätgasen utgör en viktig byggnadsdel för industrin.”

Staffan Söderholm, portföljförvaltare, UB Förnybar Energi

Fonden ser även en fördel i att kombinera förnybar energi med elektrifierade fjärrvärmesystem.

”Kostnaden för fjärrvärme är låg och fördelen med dessa system är att de enkelt går att switcha on och off beroende på elpris.”

Som exempel på hur stor datacentertrendens styrka är just nu nämner han att 20 procent av Irlands elförbrukning redan går åt till området.

”I Irland finns det starka krav om man bygger nytt datacenter på att också finansiera den energi som krävs. Vi tror att trenden på Irland med ”bring your own power” även är på väg till Norden.”

Han menar att frågan om datacentraler ska få uppkoppling till stamnät som Fingrid inte är lika svår i Finland som i Sverige.

I Finland går fastighetsskatten tillbaka till kommunerna, vilket gör det mer attraktivt att bevilja lokala tillstånd för elutbyggnad.

Modellen innebär i korthet att enheter över 10 MW betalar en förhöjd fastighetsskatt, som kommunerna bestämmer inom ett tak på 3,1 procent.

Samtidigt ser han en stor distributionsfördel genom samarbete mellan stamnät som Fingrid och regionala fjärrvärmebolag.

Bland annat eftersom spillvärme från datacentralerna kan utnyttjas.

”Microsoft har exempelvis tre datacentraler i Helsingfors där all distribution går via Fingrid, men där Fortum är partner och utnyttjar spillvärmen för fjärrvärmeproduktion.”

Han uppger att Google är störst på datacentraler i Finland. Deras datacenter i Fredriksham är Googles största i Europa. Därutöver ska Google investera totalt cirka 13 miljarder euro i ytterligare tre nya datacentraler.

”Sedan är just Microsoft, men även Hyperco stora på datacentraler i Finland.”

Han bedömer att Google totalt har satsat cirka 17 miljarder euro på datacentraler i Finland, medan Microsoft och Hyperco ligger på omkring 3 miljarder euro vardera.

Förutom datacentertrenden satsar fonden bland annat på ett större projekt i Estland som går ut på att generera 75 MW solenergi. Den alstrade energin ska delvis lagras i en stor batterianläggning och solcellerna är utrustade med trackers som följer solens bana.

Sol anläggningen har varit i kommersiellt bruk sedan i juli i år och batterianläggningen skall vara färdig på hösten 2027

”Fördelen med trackersystemet är att du kan tillvarata extra mycket energi när du har mer sol på tidigt på morgonen och på kvällen.”

Fonden investerar ännu inte i något svenskt projekt, men har djupstuderat olika nordiska marknader.

”Vi tycker elområde SE3 och SE4 är extra intressanta i Sverige och DK1 och DK2 i Danmark. Den synen beror på att det råder en tydlig strukturell efterfrågan på el i dessa områden samtidigt som elpriset är mycket högre där.”Han understryker att eventuella investeringsbeslut kräver en klar bild av om marknadsläget verkligen är hälsosamt.

Kapitalet som fonden har att röra sig med kommer från såväl privatkunder som finansiella institutioner och den stora lejonparten är från Finland.

”Det går ändå för professionella investerare i Sverige att investera i fonden.”

På frågan om dialog med svenska aktörer som AP-fondsägda Polhem Infra svarar han:

”Vi har inte fört någon sådan dialog med Polhem Infra ännu, men självklart vore ett sådant bolag en idealisk samarbetspartner för oss. Vi vet även att hållbarhetsfrågan är viktig för större svenska fonder så är vi även öppna för samarbete med sådana.”

Han uppger att fonden har en nettovärdering på 85 miljoner euro i dag och växer snabbt.

Målet är att som ett absolut minimum flerdubbla det förvaltade kapitalet inom ett par år, enligt Staffan Söderholm.

”Vi kommer in i en byggnadsfas under 2028 och 2029 där vi bland annat har en egen pipeline på +600 MW enbart genom onshore-vind i Finland. Vi går sedan även in i en byggnadsfas kring solenergiprojektet i Estland där planen är att hybridisera med batterier.”

Han berättar att fonden endast består av fyra personer, eftersom man valt att inte bygga upp någon utvecklarorganisation inhouse.

Staffan Söderholm uppger även att fonden har kapacitet att utöka energiproduktion och syftar på de 150.000 hektar skogsmark som United Bankers skogsfonder besitter.

Han vet inte hur mycket pengar som tas in nästa år, eftersom det till stor del beror på hur effektiv säljorganisationen är.

”Får vi bara tillräckligt med kapital till förfogande räknar vi med att kunna gå in i många fler intressanta projekt. Vår tumregel för investeringar 1,5 miljoner euro/MW för vind. Men eftersom vi redan har 600 MW i pipeline är det bara att inse att fonden knappeligen har möjlighet att bygga ut allt själv. Så det måste vi göra just via partnerskap där vi bland annat öppnar upp för det nu gentemot svenska aktörer.”

Datacenter i Finland

Utifrån olika källor ser datacenterläget i Finland just nu ut som följer:

Operativa enheter: kring 40 datacenter av olika storlekar (beroende på hur man räknar) med kapacitet kring 700 MW.

Exempel på ägare till dessa datacentraler:
Den största är Google i Fredrikshamn (Hamina), Microsoft (är i första faserna av tre stycken), Equinix, atNorth, CSC/Lumi Supercomputer, Nebius, Verne, BiltTek, Telia.

I byggfas:
Totalt 28 stycken, varav 6-10 större datacampusar.

Exempel:
Microsoft, Nebius/Polarnode, HyperCo, atNorth, Green 3 Finland, etc.

Financial Investment Decision, FID.
Beslut har fattats för ytterligare 15-20 större projekt på totalt cirka 2 GW.

Exempel:
FCDC Corp, QTS Real Trust (Blackstone), TikTok, DayOne Hyperscale Campus, Google, Data Tank Nordic, Helios med mera.

Övrigt:
Skulle allt byggas ut till maximal kapacitet skulle den uppgå till cirka 13.000 MW med en estimerad förbrukning på 30-40 TWh per år.

Dock bör det noteras att siffrorna endast är estimat. Det gör att det i nuläget inte går att uppskatta någon exakt tidpunkt för när en sådan kapacitet samt estimerad förbrukning skulle kunna bli verklighet.

Enligt Staffan Söderholm pekar dock mycket att det skulle kunna ske före 2035.

Samtidigt förändras listan löpande, vilket gör att allt på den knappast byggs ut fullt ut, medan det är i allra högsta grad sannolikt att det tillkommer en rad datacenterprojekt.

Om Staffan Söderholm

Född i Helsingfors men med en far uppvuxen på en gård med närhet till skogen, odling, jakt och fiske väcktes intresset för hållbarhet tidigt och han grundade efter studier vid Finlands motsvarighet till Handelshögskolan i Stockholm, Hanken, bolaget Nordic Impacts.
Bolaget är än i dag verksamt inom utsläppshandel samt arbetar med konsulttjänster på området.
Har kvar ägande i Nordic Impacts, utan att vilja gå in på hur stor andel det handlar om.
Efter att ha arbetat fem år vid ett tyskt företag – First Climate – beslöt han sig någon gång runt 2016 och 2017 för att han ville arbeta rent fysiskt med förnybar utveckling.
Involverad i ett utvecklingsprojekt kring solenergi i Sydafrika. Utvecklingsprojektet inkluderade över en gigawatt av solenergi.
I slutet av utvecklingsprojektet valde han att hoppa av för att bli just fondförvaltare för UB Renewable Energy.
Det har han snart varit i nära fyra år.